Hjärnarp

hjarnarp4.jpg

1844 stod dagens kyrka klar i Hjärnarp. Initiativet till att bygga en ny kyrka togs av församlingens kyrkoherde Sven Möller vid en kyrkostämma i oktober 1836.

Troligen fanns en kyrka redan på 1100-talet. Den var rektangulär med ett torn i väster, förmodligen skilt från kyrkan, och med ingång från väster. Kyrkans gamla inredning finns inte bevarad, men den lär ha påmint mycket om den i Tåstarps kyrka.
Kyrkan besiktigades 1837 och dömdes ut av Kungl Befallningshavande i länet.

Kyndelsmässodagen den 4 februari 1844 togs den nya kyrkan i bruk. Några av inventarierna från den gamla kyrkan finns bevarade i dagens kyrka. Det gäller dopfunten i sandsten från 1200-talet med mässingsfat från 1600-talet, samt offerkistan från 1780-talet. Storklockan, omgjuten år 1868, stammar också från den gamla kyrkan, jämte delar av kyrksilvret och en mässhake från 1790.

År 1957 var ett märkesår i kyrkans historia. Då invigdes konstnären Pär Siegårds alfreskomålning. Hans mäktiga målning har blivit kyrkans stora sevärdhet. Den väldiga korväggen hade hittills varit kal.
Målningen är ungefär 100 kvadratmeter och fylld av ett sextiotal figurer, som tillsammans illustrerar Jesu lidandevecka. Målningen ska tolkas från vänster till höger nedifrån och uppåt. De olika händelser som återges är i följd: intåget i Jerusalem, nattvarden, Getsemane, gripandet, korsfästelsen och uppståndelsen. Högst upp i målningens mitt avbildas den förhärligade Kristus.

Intåget i Jerusalem har fått en skånsk markering genom att det i stället för mantlar breds ut en skånsk trasmatta. På träden i Getsemane örtagård kan man, som någon betraktare påpekat; spåra den ångest och rädsla Jesus kände inför det han gick till mötes.
I skildringen av gripandet dominerar Jesus, ljus och högrest, gentemot Judas, mörk och krum, men lägg även märke till Petrus med sitt svärd. I korsfästelse- och uppståndelseskildringen kan man se, hur skickligt färgspelet utnyttjats för att skapa harmoni i bilden. Siegård valde nämligen att låta den stora altarädikulans marmorering i rosa och grått ligga till grund för sin målning. Muren runt Jerusalem bör också uppmärksammas. Man ser en del överst på fresken och en del i närbild längst ner. Dörrar på en korvägg kan vålla bekymmer vid en målning. Här har konstnären löst problemet på ett utomordentligt sätt genom att låta befintliga dörrar framstå som portar i muren kring Jerusalem.
Pär Siegårds målning kom på grund av konstnärens sjukdom att utföras av hans nära vän och medarbetare Nils Möller.
Siegårds förarbete var omfattande och han gav hela tiden noggranna anvisningar om hur arbetet skulle utföras. Trots att han var inlagd på lasarettet i Ängelholm, följde han stundtals arbetet på plats genom en specialbyggd vagga, i vilken han kunde hissas upp och ned i det höga kyrkorummet.
Hela väggen är uppdelad i friser, där skildringen löper horisontellt. Förebild till detta tillvägagångssätt är ungrenässansens freskocykler i italienska kyrkor.

Pär Siegårds vackra målning skänktes till församlingen av Hjärnarps kyrkliga arbetskrets. Många andra donationer såsom kyrksilver, ljusstakar och altarkläden, vittnar om hur ortsborna månat om sin kyrka. Det finns tre ljuskronor skänkta av småbrukare Petter Persson 1897, godsägare Hartvig Burmeister 1901 och sockenbanken 1917.
År 1967 fick kyrkan ett kapp- och väntrum då några bänkar under orgelläktaren i kyrkans västra del togs bort. Kororgeln inköptes 1977.
År 1985 fick Hjärnarps kyrka ytterligare ett konstverk, glasmålningen Duvan, av Nils Möller. Den är placerad över södra dörren. Motiven föreställer Den Heliga Ande, löftesbågen, det himmelska ljuset och Kristogrammet. Målningen har skänkts av Hjärnarps kyrkliga arbetskrets. Över norra dörren finns också en glasmålning. Det är en korssymbol. Verket är en gåva av Skogsbygdens syförening.
Konstnären Erik Tanis gåva till kyrkan, Madonnan med barnet, är placerad vid dopfunten. Vid den hänger en gammal dopklänning, som minner om gamla tiders dopseder. Konstnären Gustav Kraits är representerad med keramikurnor.

Hjärnarp består av byarna: Abullagården, Allegården, Backagården, Bjällegården, Bjäragården, Boarp, Borrstorp, Brammarp, Brödagården, Faxeröd, Harnacka, Hjärnarp, Hulebäckseröd, Kyrkogården, Lerbäckshult, Liagärde, Lyckorna, Margretetorp, Månstorp, Nybygget, Nådala se Barkåkra, Penarp, Ryet, Simontorp, Skorstensgården, Skyttahus se Barkåkra, Slusås, Solberget, Svenstorp, Söndrebalg, Tiarp, Tockarp, Tullstorp, Turagården, Ugglehult, Vanstad, Venedike, Verjesby, Önnersmölla och  Övre Århult.

Länkar:

Ortsnamnsarkivet

Byanamn i olika socknar i Bjäre härad

Bakåt

 

Ängelholms Släktforskare är medlem i Sveriges Släktforskarförbund, och Skånes Släktforskarförbund.

Vårt organisationsnummer är 839400-8612

Vårt bankgironummer 5571-9504

Vår kontaktinformation hittar du här.


Hitta till oss.


Släktforskarcafé 

Återkommer till hösten


Länkar


 Arkiv



Besök oss på

 


Vårt gironummer
5571-9504

Organisationsnummer
839400-8612 


Vår integritetspolicy


Våra samarbetspartners: